Giorgio skrev 2009-10-07 kl. 23.22:
Kära chilenska apa!
Det har skett ett missförstånd. Jag kan lugna apa med att säga att jag inte tänker i de härskarnas banor.
Denna profetia ovan är en förlängning av två sånger av Kjell. Shangri-La & Stormen före lugnet.
Allt som sägs i denna kosmiska tråd har en anknytning till Kjell och hans sånger, detta är visserligen lite märkligt men så förhåller det sig här. Tex. Skalmans saftburna lokomtiv (en av Kjells skivor heter Lokomotiv), likaså Atlantångaren som han alltså inte har i sitt gröna sköldpaddeskal, är en anspelning på Atlantis av Kjell. Och så håller det på. För så är det i denna lilla oas av forumet, denna skyddade lagun i lugnare vatten. Här tas allt upp mellan himmel och jord.
Och de två sångerna bygger i sin tur på
James Hiltons roman "Lost Horizon" som publicerades 1933. Boken hette i Sverige först "Blå månen" och senare "Bortom horisonten". Där huvudpersonen Conway och hans sällskap kidnappas. Han har en vision av att världen går mot en total kollaps.
------------------------------------------
Denna del behöver inte läsas, men om du vill ha hela bakgrunden:
Det är revolution i Baskul och det engelska flygvapnet evakuerar civila. Ett plan med fyra passagerare försvinner spårlöst. Passagerarna är den engelske konsuln Hugh Conway, vicekonsul Charles Mallinson, missionär Roberta Brinklow och amerikanen Henry Barnard, senare avslöjad som finanssvindlare i hundramiljonersklassen. En brokig skara med föga gemensamt.
Istället för att flyga till Peshawar sätter piloten kurs mot Tibet. Planet kraschlandar på den tibetanska högplatån. Piloten är efter landningen medvetslös, drabbad av en hjärtattack och nästa morgon dör han.
Plötsligt kommer en grupp män gående nedför en bergssluttning. De är från lamaklostret Shangri-La, dit de nödställda hälsas välkomna. Väl framme visas gästerna till moderna badrum och sedan serveras en delikat middag.
Deras värd, som heter Chang, berättar att det lever ungefär femtio lamor av olika nationaliteter i klostret. Nere i dalen bor flera tusen människor under klostrets varsamma ledning. Den enda möjligheten att lämna dalen är att slå följe med de män som då och då kommer med varor från yttervärlden. En sådan sändning väntas inom två månader. Tills dess återstår inget annat än att stanna i Shangri-La.
Conway tillbringar det mesta av sin tid i biblioteket, i musikrummet (han är en skicklig amatörpianist) och i samtal med Chang. Man besöker dalen som visar sig vara ett riktigt paradis. "Och ändå har ni inget demokratiskt maskineri - politiska val och sådant?"
"Nej. Vårt folk skulle bli förfärat om det tvingades att förklara att den ena politiska riktningen har absolut rätt och den andra absolut orätt."
Efter knappt två veckor blir Conway mottagen av klostrets storlama, som är inte mindre än tvåhundrafemtio år gammal, eftersom han har funnit på en metod att förlänga livet. Storlaman avslöjar att Conway och hans ressällskap medvetet kidnappats. Han har en vision av att världen går mot en total kollaps.
"...det tycktes honom att allt det vackraste här i livet var bräckligt och förgängligt och att krig, lusta och brutalitet en dag skulle krossa och utplåna det... Han såg nationerna växa sig starkare men inte i visdom utan i råa lidelser och förstörelselusta... Han förutsåg att en tid skulle komma då människan, berusad av mordteknikens triumf skulle rasa fram i världen så brutalt att allt skönt och ljuvligt och upphöjt skulle råka i fara att förintas, varenda bok och tavla och harmoni, varenda skatt som bevarats och vårdats i ett par tusen år, de ringa, de ömtåliga, de försvarslösa - allt skulle gå förlorat..."
Därför har Shangri-La skapats. "Här ska vi förbli med våra böcker, med vår musik och våra meditationer, bevarande en döende tidsålders spröda förfining och sökande sådan visdom som människorna kommer att behöva när deras lidelser har rasat ut... när de starka har uppslukat varandra, då kanske äntligen den kristna läran kommer till sin rätt så att de blir de ödmjuka som ska besitta jorden..."
"Stormen - den storm ni talar om..."
"Den kommer att bli sådan att världen aldrig förr har skådat dess like. Ingen räddning ska nås genom vapen, ingen hjälp ska lämnas från makthavande, inget svar ska kunna finnas i vetenskapen. Den ska rasa tills varje kulturens blomma är förtrampad, tills allt mänskligt har försvunnit i kaos. Sådan var min vision redan när Napoleon ännu var ett okänt namn. Och jag ser den ännu klarare för varje timme... men långt in i framtiden ser jag i alla fall en ny värld resa sig ur spillrorna, resa sig osäkert men hoppfullt, sökande sina förlorade, legendariska skatter. Och de ska alla finnas här, min son, gömda bakom bergen i Blå Månens dal, bevarade liksom genom ett under åt en ny renässans."
-------------------------
Den där boken du nämner har jag hört en del om ja, men inte läst dock, men kanske kunde vara intressant! Du gillade den?
PS. Jag borde inte skrivit "Tror jag" som avslutning på profetian, det blev upplagt för missförstånd.
Men jag säger godnatt med dessa ord som förklarar denna fina hyllningstråd och hur man ska se på innehållet:
Inte tinget som det ter sej
utan tinget i sej
inte tinget som det ter sej, nej
istället tinget i sej
Hej!
Inlägget har ändrats av prove it all night: 2009-10-08 kl. 00.13

Logga in
Registrera dig
Hjälp

CiteraFlera
